Slussarna är Göta kanals hjärta. Det är de som lyfter båtarna över Götalands höjdrygg och som förvandlar en resa på kanalen till ett långsamt, mekaniskt äventyr. Kanalen har 58 slussar, och några av dem hör till de mest sevärda byggnadsverken i hela landet. Här går vi igenom hur slussarna fungerar och vilka du inte bör missa, och längre ner listar vi samtliga 58 slussar med lyfthöjd, byggår och läge.
Så fungerar en sluss
En sluss är en vattentrappa. Genom att fylla eller tömma en slusskammare på vatten kan en båt lyftas eller sänkas mellan två nivåer. På Göta kanal öppnas och stängs portarna för hand eller med maskin, och besökare får ofta hjälpa till att veva. Kanalen lyfter båtarna hela vägen upp till krönet vid Lanthöjden, 91,8 meter över havet enligt AB Göta kanalbolag, för att sedan sänka dem ner mot Östersjön igen. Kanalbolaget anger 91,8 meter på sin sida om båtsemester men 91,5 meter på sidan om rastplatsen vid Lanthöjden, utan besked om vilken som är den rätta. En bakgrund till hur allt byggdes finns i guiden Göta kanal: historia och fakta.
Bergs slussar, det stora lyftet
Den mest kända slussanläggningen ligger i Berg norr om Linköping, vid kanalens inlopp till sjön Roxen. Bergs slussar består av flera slussgrupper. Mest imponerande är Carl Johans slussar, en slusstrappa med sju slussar i obruten följd. Tillsammans med de intilliggande dubbelslussarna lyfts båtarna nära 29 meter, ett parti som brukar kallas det stora lyftet. Anläggningen består av tre separata delar med var sin byggnadshistoria, och de publicerade lyfthöjderna går inte riktigt ihop med varandra, vilket vi reder ut i guiden om Bergs slussar och Carl Johans slusstrappa. Att gå längs trappan när en båt arbetar sig uppför den ena kammaren efter den andra är en av kanalens starkaste upplevelser, och det kostar ingenting att titta på. Trappan har också stått modell för filmpubliken: Berg finns med bland inspelningsplatserna för Göta kanal-filmerna.
Forsvik, den äldsta slussen
Vid Forsvik mellan Töreboda och Karlsborg ligger kanalens äldsta sluss. Forsviks sluss stod klar i oktober 1813, långt före att kanalen i sin helhet var färdig. Den har dessutom kanalens största fallhöjd för en enkelsluss, 3,5 meter i en enda kammare. Intill slussen ligger Forsviks bruk, en välbevarad industrimiljö, och en gjutjärnsbro från samma tid som räknas som kanalens äldsta bro. Platsen är därför lika mycket ett historiskt besöksmål som en fungerande sluss.
Sjötorp och kanalens västra trappor
I väster börjar slussräkningen i Sjötorp vid Vänern, där en rad slussar lyfter båtarna direkt från sjön upp mot höglandet. De västra trapporna är enklare att nå för den som vill se en slussning utan att resa långt in i landet, och de ger en fin introduktion till hur kanalen är byggd.
Borenshult, den branta trappan ovanför Motala
Berg får mest uppmärksamhet, men den näst största slusstrappan ligger strax öster om Motala. Borenshults slussar består av fem kopplade kammare som tillsammans lyfter båtarna 15,3 meter mellan sjön Boren och kanalen ovanför. Kanalbolaget daterar bygget till 1823 till 1825 och kallar anläggningen kanalens näst största slusstrappa. Slussportarna gick över till hydraulisk drift och fick elektricitet 1969 och 1970.
I den mittersta slussen har två av byggarna lämnat efter sig något som sällan syns på kanalen. På slussens norra sida står ristat ”Byggmästare W Barack”, på den södra ”Arbetsledare And Sohlén”. Det är en av få platser längs kanalen där de som faktiskt utförde arbetet har satt sina egna namn i stenen, i stället för de kungar och institutioner som slussarnas dopnamn hyllar. Mer om staden nedanför trappan finns i guiden om Motala, Göta kanals huvudstad.
Alla 58 slussar: lyfthöjd, byggår och läge
Kanalbolaget slår fast antalet på sin egen sida om kanalens alla slussar: ”Göta kanal har 58 slussar.” Vad de 58 består av framgår däremot inte där, och det är lätt att räkna fel, eftersom flera slussar sitter ihop i trappor och redovisas som en enhet. Nedan har vi ställt upp dem alla.
Så är tabellen räknad
Vi skiljer på slussläge och slusskammare. Ett slussläge är en plats med ett eget namn, till exempel Borenshult. En slusskammare är ett enskilt steg i vattentrappan, och det är kammare kanalbolaget räknar när det står 58. De 58 kamrarna fördelar sig på 34 slusslägen. Carl Johans slusstrappa i Berg är alltså ett läge men sju slussar, och Borenshult ett läge men fem.
Tre saker ingår inte. Sträckorna över Vättern, Viken, Boren, Roxen och Asplången är sjöfart och inte grävd kanal, så de har inga slussar. Slussarna i Trollhätte kanal räknas inte hit, trots att många kanalkryssningar passerar dem på vägen från Göteborg. Det är en egen farled, och kanalbolagets 58 avser Göta kanal mellan Sjötorp vid Vänern och Mem vid Östersjön. Lyfthöjden i tabellen avser hela slussläget, inte varje enskild kammare.
Uppgifterna om lyfthöjd, byggår och dopnamn kommer från AB Göta kanalbolags egen sida för respektive sluss. Antalet kamrar per läge har vi korskontrollerat mot slusstypen i svenska Wikipedias slusstabell, som anger enkelsluss, dubbelsluss eller kopplade slussar för varje rad. De två källorna är överens om samtliga 34 lägen.
Två lyfthöjder är undantag, och de är märkta med asterisk i tabellen nedan. Kanalbolagets sida om Motala sluss anger dopnamn och byggår men ingen lyfthöjd alls, och sidan om Klämmans sluss anger inget mått utan skriver att slussen är en nivåsluss där det normalt inte är någon höjdskillnad. Båda värdena på 0,1 meter kommer alltså från Wikipedia. Det har en följd för kontrollräkningen längre ner: vid Klämman vilar både lyfthöjden och höjden över havet på samma källa, så den kontrollpunkten är mindre oberoende än de fyra övriga.
Västgötasidan, från Vänern mot Vättern
| Sluss | Kammare | Lyfthöjd | Byggår | Läge |
|---|---|---|---|---|
| Sjötorp sluss 1 | 1 | 2,9 m | 1817 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Sjötorp sluss 2-3 | 2 | 4,8 m | 1816-1817 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Sjötorp sluss 4-5 | 2 | 4,8 m | 1819-1820 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Sjötorp sluss 6 | 1 | 2,4 m | 1820 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Sjötorp sluss 7-8 | 2 | 4,6 m | 1822 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Norrkvarn nedre | 1 | 2,9 m | 1822 | Norrkvarn, Töreboda kommun |
| Norrkvarn övre | 1 | 2,9 m | 1821 | Norrkvarn, Töreboda kommun |
| Godhögen | 2 | 5,1 m | 1822 | Godhögen, Töreboda kommun |
| Riksberg | 3 | 7,5 m | 1819-1820 | Riksberg, Töreboda kommun |
| Hajstorp nedre | 2 | 5,1 m | 1821 | Hajstorp, Töreboda kommun |
| Hajstorp övre | 2 | 5,0 m | 1822 | Hajstorp, Töreboda kommun |
| Tåtorp | 1 | 0,2 m | 1814 | Tåtorp, Töreboda kommun |
| Forsvik | 1 | 3,5 m | 1813 | Forsvik, Karlsborgs kommun |
| Summa västgötasidan | 21 | 51,7 | 13 slusslägen | |
Östgötasidan, från Vättern mot Östersjön
| Sluss | Kammare | Lyfthöjd | Byggår | Läge |
|---|---|---|---|---|
| Mem | 1 | 3,0 m | 1831-1832 | Mem, Söderköpings kommun |
| Tegelbruket | 1 | 2,3 m | 1832 | Söderköpings kommun |
| Söderköping | 1 | 2,4 m | 1832, 1847 | Söderköping |
| Duvkullen nedre | 1 | 2,3 m | 1832 | Duvkullen, Söderköpings kommun |
| Duvkullen övre | 1 | 2,4 m | 1832 | Duvkullen, Söderköpings kommun |
| Mariehov nedre | 1 | 2,1 m | 1832 | Mariehov, Söderköpings kommun |
| Mariehov övre | 1 | 2,6 m | 1831 | Mariehov, Söderköpings kommun |
| Carlsborg nedre | 2 | 5,1 m | 1829-1831 | Carlsborg, Söderköpings kommun |
| Carlsborg övre | 2 | 4,7 m | 1829-1830 | Carlsborg, Söderköpings kommun |
| Klämman | 1 | 0,1 m* | 1826 | Asplången, Söderköpings kommun |
| Hulta | 1 | 3,2 m | 1827 | Hulta, Norrköpings kommun |
| Brådtom | 1 | 2,3 m | 1826 | Brådtom, Norrköpings kommun |
| Norsholm | 1 | 0,8 m | 1826 | Norsholm, Norrköpings kommun |
| Carl Johans slusstrappa | 7 | 18,8 m | 1815-1818 | Berg, Linköpings kommun |
| Oscars slussar | 2 | 4,8 m | 1815 | Berg, Linköpings kommun |
| Bergs sluss (Karl Ludvig Eugen) | 2 | 5,5 m | 1819-1820 | Berg, Linköpings kommun |
| Brunnby | 2 | 5,3 m | 1820 | Brunnby, Linköpings kommun |
| Heda | 2 | 5,2 m | 1818-1820 | Heda, Linköpings kommun |
| Borensberg | 1 | 0,2 m | 1820 | Borensberg, Motala kommun |
| Borenshult | 5 | 15,3 m | 1823-1825 | Borenshult, Motala kommun |
| Motala | 1 | 0,1 m* | 1818 | Motala |
| Summa östgötasidan | 37 | 88,5 | 21 slusslägen | |
* Lyfthöjden kommer från Wikipedia. Kanalbolagets egen sida anger ingen siffra för de två slussarna.
Räknar man ihop lyfthöjderna går de jämnt upp mot sjöarna
Tabellen går att kontrollera mot något helt annat än sig själv, och det är den kontrollen som gör materialet värt att lita på. Om kanalbolagets lyfthöjder stämmer ska de summera till sjöarnas faktiska nivåer, eftersom slussarna är det enda som ändrar höjden på vägen.
Vi lade ihop östgötasidans lyfthöjder från Mem vid havsnivån och uppåt. Summan landar på 88,5 meter vid Motala, alltså Vätterns nivå. Längs vägen passerar den fem punkter där Wikipedias tabell dessutom anger höjd över havet i en separat kolumn, och där stämmer vår löpande summa på en decimeter när: 26,9 mot 27,0 vid Carlsborgs övre sluss, 27,0 vid Klämman, 30,2 vid Hulta, 33,3 vid Norsholm och 73,1 vid Borensberg. Fem träffar i rad på oberoende värden är inte en slump.
Västgötasidan går att pröva på samma sätt. Stigningen från Sjötorps första sluss upp till och med Hajstorps övre sluss, den sista innan kanalen når sitt krönparti, summerar till 48,0 meter. Drar man det från Lanthöjden hamnar Vänerns yta på 43,8 meter över havet, vilket är exakt det värde Wikipedia anger vid Sjötorps sluss 1.
Räknar man vidare därifrån blir två decimeter över, och de går att placera. Kedjan västerut stannar på 88,3 meter för Vättern mot östsidans 88,5, och mellanskillnaden är precis Tåtorps 0,2 meter, ett steg som tabellen listar men som den räkningen hoppade över. Kanalbolagets två uppgifter om Lanthöjden förklarar däremot ingenting: byter man 91,8 mot 91,5 blir gapet större i stället för mindre.
Tåtorp är nämligen en bestämmande sluss som enligt kanalbolagets egen beskrivning reglerar vattenståndet mellan kanalen och sjön Viken, och Viken ligger ovanför. Wikipedias artikel om sjön anger ytan till 92 meter över havet, med SMHI:s vattenarkiv SVAR som källa, alltså två decimeter över kanalnivån vid Lanthöjden. Österut lyfter Tåtorp därför båtarna det sista steget upp i Viken, varefter Forsviks 3,5 meter sänker dem till Vättern, vars årsmedelvattenstånd SMHI mäter till 88,51 meter. Med det tecknet går kedjan jämnt ut hela vägen från Vänern till Östersjön, och avvikelsen försvinner. Kanalbolaget skriver inte själv ut åt vilket håll Tåtorps steg går, så slutsatsen vilar på Vikens uppmätta nivå och på att summan stämmer först med den riktningen.
Ett par ytterligheter faller ut ur tabellen. Forsvik har med sina 3,5 meter den största fallhöjden av alla enkelslussar, vilket kanalbolaget också skriver. I andra änden ligger Tåtorp och Borensberg på 0,2 meter, och de är dessutom kanalens enda handmanövrerade slussar. Åldersspannet är nästan två decennier: Forsvik stod klar 1813, medan slussarna vid Duvkullen, Mariehovs nedre och Tegelbruket byggdes 1832, samma år som hela kanalen invigdes. Mariehovs övre sluss är ett år äldre, byggd 1831. Söderköpings sluss är yngre än så, men bara för att den ursprungliga från 1832 sjönk och fick ersättas 1847.
Att se slussning på plats
Du behöver ingen egen båt för att uppleva slussarna. Vid Berg, Forsvik och Sjötorp kan du promenera längs kanalen och följa båtarna, och sommartid är rörelsen som störst. Öppettider och slussningstider varierar med säsongen, så kontrollera aktuella uppgifter hos AB Göta kanal innan du åker. Vill du kombinera slussarna med en längre färd hittar du fler sätt att ta sig fram i Så upplever du Göta kanal.
Senast faktagranskad: 1 augusti 2026