Slussning är inte ett moment utan två, och de är olika svåra. Uppåt tar varje slusskammare på Göta kanal omkring 10 minuter, vattnet forsar in framifrån och trycker båten framåt mot tamparna. Nedåt tar samma kammare omkring 7 minuter, det uppstår inga strömmar alls, och kanalbolaget kallar själv nedslussningen betydligt enklare. Här går vi igenom vad som händer inne i kammaren, i vilken ordning, och vad du gör med tamparna på vägen.
Det här ska finnas ombord
För att över huvud taget få slussa på kanalen krävs tre saker: fendrar, tampar och en försäkrad båt. AB Göta kanalbolag anger som grundläggande utrustning:
- aktertamp på 8 till 10 meter
- förtamp på 12 meter
- flera fendrar på båda sidor av båten, gärna på olika höjd
Fendrarna ska sitta på båda sidor även om du tror att du vet vilken sida du ska ligga mot. Det är slussvärden som fördelar platserna i kammaren när båtarna kommer, och beskedet kan komma sent. Flytväst gäller under hela slussningen, och motorn ska vara avstängd, eftersom avgaserna annars samlas i slusskammaren och brandrisken ökar. Av samma skäl bör ingen röka under slussningen. Samma regler gäller för vattenskoter.
Bemanningen är den punkt som inte går att pruta på. Minst en person ska vara kvar i båten och minst en i land för att ta hand om tamparna. Kanalbolaget skriver dessutom att det underlättar om fler än en ombord kan manövrera båten, vilket är ett vänligt sätt att säga att skepparen inte kan vara den som hoppar i land.
Öglan som gör att du slipper knyta om i varje kammare
Den mest användbara detaljen i kanalbolagets egen slussningsguide är liten och lätt att missa. Gör en ögla med ungefär en halvmeters diameter i den ände av tampen som ska vara i land. Personen på kajen lägger då bara öglan över ringfästet på slusskanten och lyfter av den igen när kammaren är klar. Du slipper knyta och knyta upp förtöjningen vid varje ny nivå, och i en slusstrappa med sju kammare efter varandra är det skillnaden mellan ett lugnt varv och ett stressigt.
Använd ringfästena, inte pollarna. Pollarna står för långt in från kanten för att fungera. Undantaget är stora båtar: väger båten över 20 ton ska den läggas fast runt en stenpollare i stället för runt en ring.
Uppåt: vattnet trycker båten framåt
Är slussen inte öppen när du kommer fram lägger du dig vid en väntbrygga i närheten. Oftast får du besked om när det blir din tur och var i kammaren du ska ligga, men inte alltid, och då är det bara att gå fram och fråga. Segelbåtar och större båtar placeras gärna längst fram, där strömmarna är kraftigast, eftersom de parerar forsen bättre och lugnar vattnet för de mindre båtarna längre bak. Därför frångås köordningen ibland med avsikt.
När du kör in går minst en person i land och tar emot aktertampen ungefär vid slussens mitt. I en dubbelsluss eller en slusstrappa sker det vid första vecket, där stenkajen viker av uppåt mot nästa nivå. Aktertampen ska vara kort och gå så nära lodrätt som möjligt ner till fästet i båten, och vid uppslussning läggs den fast i båda ändar, både i land och i båten. Förtampen läggs om en ring 3 till 4 meter framför fören. Är du tveksam om vilken ring du ska välja är det bättre att ta en längre fram än en för långt bak.
Sedan kommer vattnet. Det strömmar in genom luckorna framme i porten, vänder nere vid den nedre slussporten och trycker båten framåt. Därför ska aktertampen aldrig lossas eller tas hem under slussningen. Den sköter sig själv. Förtampen är den du arbetar med: ha den väl spänd redan när vattnet börjar stiga och ta sedan hem långsamt och jämnt, inte i ryck med pauser emellan. Får förtampen slacka kan båten skära ut i kammaren, och strömmarna kan sedan trycka tillbaka den mot slussväggen med kraft nog att skada både båt och besättning. Har du segelbåt är vinschen värd att använda från början, och det är alltid lättare att vinscha än att dra för hand.
Nedåt: fortare, enklare och med en knut du aldrig ska göra
Nedslussningen kräver ingen kraft av dig. Du kör in, låter minst en person stiga av, och trär för- och aktertamp genom de ringar som ligger ungefär i höjd med fästena på båten, nerifrån och upp. Här finns den enda regel på hela kanalen som kan sänka en båt om den bryts: knyt aldrig fast tampen i både kajkanten och båten. Vattennivån i kammaren sjunker flera meter, och en tamp som sitter fast i båda ändar lämnar båten hängande i slussväggen.
Ligger du längst bak i kammaren måste du ha passerat den gula linjen innan vattnet släpps ut, annars kan rodret hamna på slusströskeln. Under själva slussningen släpper du bara efter på tampen.
En person bör ändå stanna i land och flytta tamparna, särskilt om du ligger långt bak i en dubbelsluss eller slusstrappa. Kanten i nästa kammare är mycket högre baktill än den var i den första, och det går åt dubbelt så lång aktertamp där. Mellan kamrarna kan du dra båten för hand i stället för att starta motorn. I den sista kammaren är det enklast om alla är ombord redan när slussningen börjar, så att ingen behöver kliva ner i en båt som ligger långt från kajkanten. När du sedan drar tillbaka tampen genom ringen: gör det lugnt, annars slår den knut på sig själv.
Räkna på en slusstrappa, inte på en sluss
Tumreglerna om 10 och 7 minuter säger inte mycket vid en enskild sluss. Vid en trappa gör de det.
Carl Johans slusstrappa vid Berg består av sju kopplade slussar i obruten följd och är kanalens längsta. Sju kammare uppåt blir omkring 70 minuters rent slussningsarbete, samma sju nedåt omkring 49. Tar man med alla elva slussarna vid Berg blir det 110 minuter mot 77. Talen är kanalbolagets egna riktvärden multiplicerade med antalet kammare, och de täcker bara tiden inne i kammaren. Väntan på plats, in- och utkörning och förflyttningen mellan kamrarna ligger utanför.
Praktiskt betyder det att en dag med många slussar uppför inte kan planeras som en dag med lika många nedför, även om sträckan på kartan är densamma. Anläggningen i Berg beskriver vi närmare i guiden om Bergs slussar och Carl Johans slusstrappa, och var de övriga ligger framgår av vår genomgång av samtliga 58 slussar.
Skyltarna som säger när du får gå in
Två märken längs kanalen styr när du får närma dig. En vit, diagonalt ställd tavla, en så kallad blåstavla, talar om att det är ungefär 300 meter kvar till en sluss eller en bro. Framför varje sluss och bro står dessutom en rödvit påle, en fripåle. Den får du inte passera, och du får inte heller förtöja mellan pålen och slussen, förrän det som pågår i slussen är avslutat och personalen gett klartecken. Reglerna står i Transportstyrelsens sjötrafikregler för Göta kanal, som också sätter högsta fart till 5 knop över grund i de grävda och sprängda delarna och förbjuder bad i farleden intill broar och slussar. Säger en anvisning från personalen något annat än en ljus- eller ljudsignal är det anvisningen som gäller.
Själva maskineriet rör du inte. Det är slussvärden som sköter portar och luckor. På två ställen kan du bli tillfrågad ändå, nämligen vid de handdrivna slussarna i Borensberg och Tåtorp.
När ett passagerarfartyg kommer emot dig
Kanalen trafikeras av passagerarfartyg, och de har företräde framför fritidsbåtar. De håller oftast 3 till 4 knop, eftersom kanalens djup inte tillåter mer. Kör inte om ett sådant fartyg: strömmarna och suget runt skrovet gör en omkörning riskabel. Håll dig inte heller tätt bakom, eftersom fartyget kan behöva stanna eller backa.
Vid möte gäller i första hand kaptenens anvisningar, i andra hand sjöfartsreglerna. Passera 2 till 3 meter från fartyget med ungefär 4 knop, som ger bättre styrförmåga än krypfart, och lägg dig inte för nära kanalkanten där djupet är mindre. I krökar vill fartyget oftast ha ytterkurvan, vilket betyder att mötet ibland sker styrbord mot styrbord.
Ligger du förtöjd vid brygga när ett passagerarfartyg passerar ska båten vara ordentligt fast i både för och akter. Vattnet sjunker undan och ett kraftigt sug uppstår, och det går inte att hålla emot med händerna.
Vanliga frågor om att slussa själv
Hur många behöver vi vara ombord?
Minst två. Kanalbolaget kräver att minst en person är kvar i båten och minst en är i land och sköter tamparna under hela slussningen. Utöver det underlättar det om mer än en person ombord kan manövrera båten.
Måste jag sköta slussportarna själv?
Nej. Slussvärden sköter slussmaskineriet. Undantaget är de handdrivna slussarna i Borensberg och Tåtorp, där personalen kan be om hjälp.
Vad kostar det att slussa, och när är kanalen öppen?
Avgifter, kanalkort och farledens öppettider ändras mellan säsongerna. Aktuella uppgifter finns hos kanalbolaget, som har egna sidor för priser och bokning och för öppettider och tidsåtgång.
Innan du kastar loss
Det som gör en slussning ansträngd är sällan tekniken. Det är att besättningen inte bestämt vem som gör vad förrän båten redan är inne i kammaren. Ta rollfördelningen vid väntbryggan: vem styr, vem går i land, vilken sida fendrar vi, var ligger tamparna. Då blir de 10 minuterna i kammaren en av kanalens bästa stunder i stället för dess mest stressiga.
Och fråga. Slussvärdarna står vid sina slussar hela säsongen och har sett fler nervösa förstagångsslussare än någon annan på kanalen. Vill du hellre se hur det går till från däck innan du provar själv finns turer och kryssningar med slussning, och vilka sträckor som har flest slussar framgår av vår karta och etappindelning.