När farleden stänger i slutet av september börjar den andra halvan av Göta kanals år. I stället för slussvärdar och kanalturister kommer grävmaskiner, stenhuggare och kanalreparatörer. Vintern är kanalens arbetssäsong, och den är skälet till att en anläggning från 1800-talet fortfarande går att slussa genom.
På flera sträckor försvinner vattnet. Hösten 2024 planerade AB Göta kanalbolag att tömma sträckan mellan Ruda och Roxen från oktober till april, och likadant mellan Tåtorp och Vassbacken. Den som promenerar längs dragvägen en sådan vinter ser en tom kanalfåra med stensatta kanter och en botten som annars ligger dold under vattnet.
Vattnet släpps ut sträcka för sträcka
Sträckor töms när ett arbete under vattenlinjen kräver det. För vintern 2025/26 stod fem sträckor på kanalbolagets lista. Sträckan från Heda till Carl Johans slusstrappa i Berg skulle tömmas, liksom Sjötorps övre bassäng ner mot Vänern och sträckan mellan Hajstorps övre sluss och Godhögen. Mellan Klämman och Carlsborg skulle vattnet sänkas med 1 till 1,5 meter för att kanalkanterna skulle få ny stensättning. Mellan Duvkullen och Söderköping skulle nivån sänkas med en halv meter under en period, medan ledverken vid E22 reparerades.
Listan ser olika ut varje år. Vintern 2022/23 tömdes bland annat hela sträckan Töreboda till Norrkvarn för att städas upp efter en storm, och sträckan mellan Rotkilen och Vassbacken för att slussportarna i Jonsboda skulle bytas.
Att det går att tömma en bit kanal utan att resten följer med beror på ett system från byggtiden. Längs långa raka sträckor och vid broar finns stämportar, portar som ursprungligen stod öppna och slog igen av sig själva om kanalen började läcka. Funktionen prövades 1847, när högbanken i Venneberga brast och en stämport 100 meter bort stängdes av vattensuget. I dag är stämportarna låsta och slår inte längre igen av sig själva, men de används fortfarande för att stänga av korta sträckor inför reparationer. Längs hela kanalen finns dessutom tappluckor från tidigt 1800-tal, som gör att en avgränsad del kan tömmas snabbt.
När arbetet är klart fylls sträckan med vatten som rinner till av sig självt. Inget vatten pumpas upp: i Västergötland fyller sjön Viken på kanalen och i Östergötland Vättern.
Några slussportar byts ut varje vinter
Göta kanal har 58 slussar, och varje år byts eller renoveras några av slussportarna. Ibland räcker det med nya trädetaljer, ibland behövs en helt ny port. Sedan åtminstone 2023 anger kanalbolaget att en ny slussport med gjutjärnsdetaljer kostar ungefär en miljon kronor att bygga och sätta på plats, inklusive frakt och kranlyft av både den nya och den gamla porten. Portarna byggs i kanalbolagets verkstad i Berg.
Från början var portarna av trä eller av gjutjärn med träplank. Under 1970-talet ersattes flera med svetsade stålportar, och kanalbolaget byter nu efter hand ut dem mot gjutjärnsportar igen.
En slussport hålls på plats av stenen den sitter vid. Vid varje port finns krokstenar, huggna för att passa radien på portens rundståndare, och i dem är ankarjärnet fastgjutet. Ankarjärnet håller porten på plats via en bygel som kallas halsjärn. När den översta krokstenen i Hajstorp började röra sig försökte kanalreparatörerna få tag i en ny, men det visade sig mycket svårt. Kanalreparatören Johan Svensson och hans kollegor lyfte upp den gamla stenen, rengjorde den och göt fast den på nytt. Krokstenarna är tillverkade för hand för att passa precis där de sitter.
Stenhuggare från Portugal murade om Norrkvarns kulvert
När kanalen grävdes skar den av bäckar och diken. Det vattnet ville byggarna inte ha in i kanalen, eftersom vårfloden skulle fylla bassängerna för fort och slammet göra farleden grund. I stället leds vattnet i diken längs kanalen, så kallade bigravar, och under den i stensatta kulvertar.
Den största kulverten ligger vid Norrkvarn i Västergötland. Den tar emot vatten från ett område som sträcker sig från Lyrestad till Töreboda och leder det under kanalen genom fyra murade valv till Torvedsbäcken. Vintern 2021/22 renoverades murverket vid utloppet. Det hade sackat ihop och riskerade att rasa ner i bäcken. Muren skulle kallmuras, utan bruk mellan stenarna, och för det fick kanalbolaget söka sig utomlands. Tre stenhuggare från Portugal arbetade på plats under hösten och vintern. De plockade ner originalstenarna en och en, högg till dem som behövde bättre form och satte tillbaka dem. Bakom muren göts betong, där den inte syns.
Samma princip gäller kanalens vingmurar, de murar som leder in båtarna mot slussar och broar och tar emot svallvågorna där kanalen smalnar av. Under vattnet byggs de numera upp av betongblock som påminner om legobitar, en metod som kanalbolaget utvecklade efter tre provrenoveringar vintern 2015/16. Ovanför vattenytan återanvänds alltid den huggna originalstenen, så att kanalen ska se ut som när den byggdes.
Läckande kanalbankar byggs om och tätas med lera
Kanalen grävdes längs terrängens höjdkurvor, så att sluttningen blev den ena väggen och bara den andra sidan behövde en byggd bank. De bankarna kan börja läcka. Mellan Tegelbruket i Söderköping och Mem kallades banken redan i ett protokoll från 1834 för Göta kanals ”Akilleshäl”, eftersom den dåliga marken fick den att sjunka. Den schaktades bort och byggdes upp på nytt med en kärna av lättfyllning och var klar till kanalsäsongen 2019. Banken tålde inte tunga transporter, så hamnbassängen tömdes och en tillfällig väg byggdes i den.
I Berg var orsaken nyare. När en vändplats för passagerarbåtar anlades i Bergs övre bassäng skadades kanalens tätkärna, och därefter läckte 18 000 kubikmeter vatten per dygn ut från kanalen. Vintern 2019/20 tätades botten och bankarna med en lerblandning som bland annat innehåller bentonit, en vulkanisk lera med tätande egenskaper.
Ibland handlar vinterarbetet om att förstå hur kanalen alls byggdes. I december 2016 hade den översta slussen i Borenshult grävts fri längs utsidan, och på tur stod slussarna vid Hulta och Duvkullen. Slussarna läckte in vatten från sidorna, och kanalbolaget hade gått igenom både svenska och skotska kanalarkiv utan att hitta hur de från början tätades. Vissa typer av underhåll görs med så långa mellanrum som 40 år, och det som lärs vid en sluss ska kunna användas vid alla 58.
Kritiska slussmurar mäts in sedan 2020
Slussarnas väggar hålls också under uppsikt. Sedan 2020 mäter kanalbolaget löpande in 18 slussmurverk som bedömts som kritiska. De första åren skedde det två gånger per år, och efter fyra mätningar hade inga direkta rörelser noterats. Efter ytterligare ett eller två års mätningar skulle kanalbolaget kunna ta ställning till att dra ned till en mätning per år. Redan på 1850-talet började vissa slussmurar röra på sig. Till det kommer det löpande: 6 000 meter bryggor, hydraulik och mekanik i slussar och broar, målning och slyröjning längs bankarna.
Bakom den gamla stenen och inne i bankarna är mycket nytt, och det arbetet gör att kanalen, som stod klar 1832, fortfarande går att slussa genom.
När sträckan mellan Heda och Skarpåsen i Ljungsbro hade fått nya slussportar och vingmurar vintern 2020/21 kunde den fyllas med vatten igen vid årsskiftet. Den vintern fick allmänheten goda förutsättningar att åka skridskor på kanalen.
Säsongen 2027 är farleden öppen från den 4 maj till den 30 september. Vill du se resultatet av vinterns arbete nästa sommar kan du följa båtarna genom kanalens 58 slussar eller välja ett av sätten att uppleva Göta kanal från land.