Slussarna är Göta kanals hjärta. Det är de som lyfter båtarna över Götalands höjdrygg och som gör en resa på kanalen till ett långsamt, mekaniskt äventyr. Kanalen har 58 slussar, några av dem bland de mest sevärda byggnadsverken i landet, och du behöver ingen egen båt för att se dem arbeta. Här går vi igenom hur en sluss fungerar, vilka anläggningar du inte bör missa, och längre ner listar vi samtliga 58 slussar med lyfthöjd, byggår och läge.
Så fungerar en sluss
En sluss är en vattentrappa. Genom att fylla eller tömma en slusskammare på vatten kan en båt lyftas eller sänkas mellan två nivåer. På Göta kanal öppnas och stängs portarna för hand eller med maskin, och besökare får ofta hjälpa till att veva. Kanalen lyfter båtarna hela vägen upp till krönet vid Lanthöjden, 91,8 meter över havet, för att sedan sänka dem ner mot Östersjön igen. En bakgrund till hur allt byggdes finns i guiden Göta kanal: historia och fakta.
Bergs slussar, det stora lyftet
Den mest kända slussanläggningen ligger i Berg norr om Linköping, vid kanalens inlopp till sjön Roxen. Bergs slussar består av flera slussgrupper, och mest imponerande är Carl Johans slussar, en slusstrappa med sju slussar i obruten följd. Tillsammans med de intilliggande dubbelslussarna lyfts båtarna nära 29 meter, ett parti som brukar kallas det stora lyftet. Anläggningen har tre separata delar med var sin byggnadshistoria, som vi går igenom i guiden om Bergs slussar och Carl Johans slusstrappa. Att gå längs trappan när en båt arbetar sig uppför den ena kammaren efter den andra är en av kanalens starkaste upplevelser, och det kostar ingenting att titta på. Trappan har också stått modell för filmpubliken: Berg finns med bland inspelningsplatserna för Göta kanal-filmerna.
Forsvik, den äldsta slussen
Vid Forsvik mellan Töreboda och Karlsborg ligger kanalens äldsta sluss. Forsviks sluss stod klar i oktober 1813, långt före att kanalen i sin helhet var färdig. Den har dessutom kanalens största fallhöjd för en enkelsluss, 3,5 meter i en enda kammare. Intill slussen ligger Forsviks bruk, en välbevarad industrimiljö, och en gjutjärnsbro från samma tid som räknas som kanalens äldsta bro. Platsen är därför lika mycket ett historiskt besöksmål som en fungerande sluss.
Sjötorp och kanalens västra trappor
I väster börjar slussräkningen i Sjötorp vid Vänern, där en rad slussar lyfter båtarna direkt från sjön upp mot höglandet. De västra trapporna är enklare att nå för den som vill se en slussning utan att resa långt in i landet, och de ger en fin introduktion till hur kanalen är byggd.
Borenshult, den branta trappan ovanför Motala
Berg får mest uppmärksamhet, men den näst största slusstrappan ligger strax öster om Motala. Borenshults slussar består av fem kopplade kammare som tillsammans lyfter båtarna 15,3 meter mellan sjön Boren och kanalen ovanför. Anläggningen byggdes 1823 till 1825, och slussportarna gick över till hydraulisk drift och fick elektricitet 1969 och 1970.
I den mittersta slussen har två av byggarna lämnat efter sig något som sällan syns på kanalen. På slussens norra sida står ristat ”Byggmästare W Barack”, på den södra ”Arbetsledare And Sohlén”. Det är en av få platser längs kanalen där de som faktiskt utförde arbetet har satt sina egna namn i stenen, i stället för de kungar och institutioner som slussarnas dopnamn hyllar. Mer om staden nedanför trappan finns i guiden om Motala, Göta kanals huvudstad.
Alla 58 slussar: lyfthöjd, byggår och läge
De 58 slussarna är 58 slusskammare, alltså enskilda steg i vattentrappan, och de fördelar sig på 34 slusslägen med var sitt namn. Carl Johans slusstrappa i Berg är ett läge men sju slussar, och Borenshult ett läge men fem. Det är därför lätt att räkna fel när man går längs kanalen.
Tre saker ingår inte i räkningen. Sträckorna över Vättern, Viken, Boren, Roxen och Asplången är sjöfart och inte grävd kanal, så de har inga slussar. Slussarna i Trollhätte kanal hör inte hit heller, trots att många kanalkryssningar passerar dem på vägen från Göteborg, eftersom det är en egen farled. De 58 avser Göta kanal mellan Sjötorp vid Vänern och Mem vid Östersjön. Lyfthöjden i tabellerna nedan avser hela slussläget, inte varje enskild kammare.
Västgötasidan, från Vänern mot Vättern
| Sluss | Kammare | Lyfthöjd | Byggår | Läge |
|---|---|---|---|---|
| Sjötorp sluss 1 | 1 | 2,9 m | 1817 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Sjötorp sluss 2-3 | 2 | 4,8 m | 1816-1817 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Sjötorp sluss 4-5 | 2 | 4,8 m | 1819-1820 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Sjötorp sluss 6 | 1 | 2,4 m | 1820 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Sjötorp sluss 7-8 | 2 | 4,6 m | 1822 | Sjötorp, Mariestads kommun |
| Norrkvarn nedre | 1 | 2,9 m | 1822 | Norrkvarn, Töreboda kommun |
| Norrkvarn övre | 1 | 2,9 m | 1821 | Norrkvarn, Töreboda kommun |
| Godhögen | 2 | 5,1 m | 1822 | Godhögen, Töreboda kommun |
| Riksberg | 3 | 7,5 m | 1819-1820 | Riksberg, Töreboda kommun |
| Hajstorp nedre | 2 | 5,1 m | 1821 | Hajstorp, Töreboda kommun |
| Hajstorp övre | 2 | 5,0 m | 1822 | Hajstorp, Töreboda kommun |
| Tåtorp | 1 | 0,2 m | 1814 | Tåtorp, Töreboda kommun |
| Forsvik | 1 | 3,5 m | 1813 | Forsvik, Karlsborgs kommun |
| Summa västgötasidan | 21 | 51,7 | 13 slusslägen | |
Östgötasidan, från Vättern mot Östersjön
| Sluss | Kammare | Lyfthöjd | Byggår | Läge |
|---|---|---|---|---|
| Mem | 1 | 3,0 m | 1831-1832 | Mem, Söderköpings kommun |
| Tegelbruket | 1 | 2,3 m | 1832 | Söderköpings kommun |
| Söderköping | 1 | 2,4 m | 1832, 1847 | Söderköping |
| Duvkullen nedre | 1 | 2,3 m | 1832 | Duvkullen, Söderköpings kommun |
| Duvkullen övre | 1 | 2,4 m | 1832 | Duvkullen, Söderköpings kommun |
| Mariehov nedre | 1 | 2,1 m | 1832 | Mariehov, Söderköpings kommun |
| Mariehov övre | 1 | 2,6 m | 1831 | Mariehov, Söderköpings kommun |
| Carlsborg nedre | 2 | 5,1 m | 1829-1831 | Carlsborg, Söderköpings kommun |
| Carlsborg övre | 2 | 4,7 m | 1829-1830 | Carlsborg, Söderköpings kommun |
| Klämman | 1 | 0,1 m* | 1826 | Asplången, Söderköpings kommun |
| Hulta | 1 | 3,2 m | 1827 | Hulta, Norrköpings kommun |
| Brådtom | 1 | 2,3 m | 1826 | Brådtom, Norrköpings kommun |
| Norsholm | 1 | 0,8 m | 1826 | Norsholm, Norrköpings kommun |
| Carl Johans slusstrappa | 7 | 18,8 m | 1815-1818 | Berg, Linköpings kommun |
| Oscars slussar | 2 | 4,8 m | 1815 | Berg, Linköpings kommun |
| Bergs sluss (Karl Ludvig Eugen) | 2 | 5,5 m | 1819-1820 | Berg, Linköpings kommun |
| Brunnby | 2 | 5,3 m | 1820 | Brunnby, Linköpings kommun |
| Heda | 2 | 5,2 m | 1818-1820 | Heda, Linköpings kommun |
| Borensberg | 1 | 0,2 m | 1820 | Borensberg, Motala kommun |
| Borenshult | 5 | 15,3 m | 1823-1825 | Borenshult, Motala kommun |
| Motala | 1 | 0,1 m* | 1818 | Motala |
| Summa östgötasidan | 37 | 88,5 | 21 slusslägen | |
Lyfthöjd, byggår och dopnamn kommer från AB Göta kanalbolags sidor för respektive sluss, antalet kammare per läge från svenska Wikipedias slusstabell. * Lyfthöjden kommer från Wikipedia. Kanalbolaget anger ingen siffra för Motala sluss, och beskriver Klämmans sluss som en nivåsluss där det normalt inte är någon höjdskillnad.
Höjderna längs vägen
Vänern ligger 43,8 meter över havet vid Sjötorps första sluss, och därifrån klättrar kanalen upp till krönet vid Lanthöjden på 91,8 meter. Vid krönet ligger sjön Viken, vars yta SMHI:s vattenarkiv anger till 92 meter, alltså två decimeter över kanalnivån. Tåtorps sluss är en bestämmande sluss som reglerar vattenståndet mellan kanalen och Viken, och den är den lägsta på hela kanalen med sina 0,2 meter.
Från Viken sänker Forsviks 3,5 meter båtarna ner i Vättern, vars årsmedelvattenstånd SMHI mäter till 88,51 meter. Östgötasidans 21 slusslägen tar sedan hand om hela resten av fallet, 88,5 meter ner till Östersjön vid Mem.
Ytterligheter i tabellen
Forsvik har med sina 3,5 meter den största fallhöjden av alla enkelslussar. I andra änden ligger Tåtorp och Borensberg på 0,2 meter, och de är dessutom kanalens enda handmanövrerade slussar. Åldersspannet är nästan två decennier: Forsvik stod klar 1813, medan slussarna vid Duvkullen, Mariehovs nedre och Tegelbruket byggdes 1832, samma år som hela kanalen invigdes. Mariehovs övre sluss är ett år äldre, byggd 1831. Söderköpings sluss är yngre än så, men bara för att den ursprungliga från 1832 sjönk och fick ersättas 1847.
Att se slussning på plats
Du behöver ingen egen båt för att uppleva slussarna. Vid Berg, Forsvik och Sjötorp kan du promenera längs kanalen och följa båtarna, och sommartid är rörelsen som störst. Öppettider och slussningstider varierar med säsongen, så kontrollera aktuella uppgifter hos AB Göta kanal innan du åker. Vill du kombinera slussarna med en längre färd hittar du fler sätt att ta sig fram i Så upplever du Göta kanal.